Klädcollage

Det är min dag idag.

Betyder att jag bestämmer. Helt.

När jag bestämmer kan det bli sovmorgon, shopping och god mat. Så blev det.

Prickar. En och annan liten rand. Och i mitten leo.

Nu är jag beredd att åka på bröllopsresa. Kanske.

Det här med EM

Jag har ju bytt namn då. På EM, men är anmäld i mitt gamla. Eller alltså, det som jag heter nu. På flyget är det check, för jag hinner ändå inte få något nytt pass. Det känns busigt. Och så har jag inte övat på namnteckningen. Heller.

Fan, jag har ju inte övat på någonting. Visst ska det väl klaras av att sägas ja ändå?

Nerver.

Bättre idag

Samarbetsvilligt försäkringsbolag. Eller superbra, ska jag säga. Länsförsäkringar. Snäll handläggare som tröstade ledsen mamma.

Nytt nagellack med glittriga prickar. Gladlack.

Fredag. Äldste sonen kommer från Örebro. Vi ska till kompisar och grilla.

Och Esset älskar mig fortfarande. Trots att jag är naiv och tror alla om gott.

Ha en fin fredag!

Polisanmält

Bilden nedan på Junior och hans nya fina cykel. Den enda cykel som han har fått helt ny. Två veckor gammal. Som han låste och som jag hade "uppsikt" över, nja i alla fall såg från min plats, blir ett fint minne.

Junior är i alla fall kvar hos mig, men en ledsen Junior.

Och jag svär att tjuvjävlarna måste ha snott cykeln bara några minuter innan han kom för att hämta den. Jag hade nyss tittat upp och undrat varför cykeln fortfarande var kvar. Han var litet sen efter slöjden.

Fan att man inte kan se skillnad på mitt och ditt!! Jag sprang ut i Hallonbergen och letade men någon hade väl slängt in cykeln i en baklucka.

Vi har beställt en ny hos handlaren men jag måste få uppgjort med försäkringsbolag och sånt tjafs. I fortsättningen får han ställa cykeln inne på mitt kontor.

Ledsen är jag också och känner mig skyldig för att jag inte hade bättre koll!

Om fotografering

När man vinner bridgetävlingar ska det fotograferas. Man vann något i går.

När det skrivs artiklar om en i tidningar ska det fotograferas. Man skrivs om nu.

När man gifter sig ska man fotograferas. Man gifter sig om två veckor.

När man fotgraferas vill man helst att håret inte ska se ut som skrutt. Klipptid först om en vecka, inför bröllopet. Svinto nu och grå utväxt.

"Det gör inget!", säger Jempan. "Fotograferna tar ändå bilderna underifrån så att de får fram dubbelhakorna och då syns ingen utväxt."

Dagens doja är fotad från ovan. Ingen dubbelhaka eller utväxt.

Får se om det kan bli några bra bilder som jag kan lägga upp eller länka till sedan. Har skapat en facebook-grupp till alla som vill lägga upp bilder från festen om ett par veckor. Kan bli många dubbelhakor, är jag rädd!

Utanför mitt fönster..

... ställer han sin cykel. Och ni vet. När han knackar på. Kikar in! Han gör min dag!

Det är underbart att vi kan bo, arbeta och gå i skola i samma område. Den lilla världen i den stora.

Dagens doja

Hurtis, älskad vän och före detta kollega från Lilla jobb-byn är i stan. Innan kvällens match - finalen - som vi för övrigt VANN, hängde vi tillsammans med Esset på Tapasbaren. Och hon är så jävla bra.  Tur att man har sådana vänner! Hon är det hurtigaste jag vet och jag älskar det! Bästa pepparen ever!!

I måndags kväll efter spelet...

... var vi ute och drack en (1) cider! Det kändes som en väldigt stor cider. Liksom valuta för pengarna.

Tisdagen var litet trött. Glömde telefonen kvar på jobbet. Lyckades med litet trassel kravla oss igenom en Stena Line Cup-match.

I morse på bussen letade jag efter en näsduk i handväskan. Saknade min Ajfån. Hittade en macka från i måndags kväll. Men ingen näsduk.

Vad säger det om att ta en cider med samma liga efter spelet i kväll också?

Att det förmodligen är en mycket god idé.

Man vet ju aldrig när man behöver en stödmacka.

Nu har någon jag känner råkat ...

... öppna en påse chips som måste ätas upp innan den blir gammal. Man vill ju inte att maten ska förfaras. Det vill man inte.

Om att leva farligt

När ens man skriver att det var turligt att han hade kontrollen över nyckeln till vapenskåpet efter gårdagens bridgespel, är han då:

A) Löjligt omedveten om vilken skada en stekpanna i random size kan göra?
B) Extremt medveten om att den största boven i budgivningsdramat är han själv?
C) Playing with fire?
D) Alla ovanstående?

UPDATE: Blivande man, såklart. Eventuellt.

38 år...

... hade jag precis fyllt när jag blev änka.

Junior fyllde fyra samma månad och Äldste sonen var fjorton.

Tänkte att livet var slut. Hur skulle jag någonsin kunna bli glad, på riktigt, igen? Skulle jag klara att ta hand om mina barn? Skulle jag bara bli ett tomt skal, ett vrak på botten av ett hav?

Ni som har läst här vet ju att det naturligtvis gick. Om det handlar om Esset? Nja, jag hade ju blivit glad innan.  Så klart underlättar kärlek eller romantik. Jag hade en tid då allt var riktigt, riktigt svårt. Men också en tid som har format den jag är. Hade jag velat vara utan erfarenheten?

Ja.

Jag fattar inte man ska behöva se något positivt i allt som händer. En del är ju bara skit. Det handlar väl mer om att försöka hitta andra saker som är positiva, som kan väga upp.

Trava på kamrat, liksom.

Om mindre än tre veckor ska jag sluta vara änka. I juni.

Som det verkar ångrar varken jag eller Esset någonting.

Dagens dojor åker buss!

Dagens doja

Hemma hos Mamma tillsammans med tulpaner. Finaste blomman alltså.

Bordsplacering check

Klar är också presentlådan som är avsedd för det enda vi kommer att ta emot. Kuvert.

Så det var bra att beställa en brödrost, för nu har vi fått det vi vill ha. En kartong.

Och nu är det 20 dagar till bröllop. Tjugo!

Laddar ned appen...

... eftersom vi ändå planerar något litet häng i Kungsan trots att det krockar med ett bröllop.  Tips till bröllopsdeltagare som kommer en dag innan, för dagen efter kommer de förhoppningsvis inte orka.