Vad jag gör?

Sover. Äter. Ser på bridge. Planerar IKEA. Hånglar hänger i soffan. Mäter garderober. Hånglar hänger litet till. Plockar undan skor som gjort sitt.

Ska vi ha begravning, frågar Esset. Nej, men en minnesstund vore på sin plats.

Så går en dag ifrån vårt liv, vi tackar dig... Fantomen?

UPDATE: Sorry för luddighet. Skobegravning.

Mitt eget Instagram

 Esset sjunger med sin farbror på sin mors minnesstund.

 Tony och Cecilia visar upp dansgolvets do and don'ts.

 Vi går och röstar, oh oh oh och tar en tyst minut!

 Esset. Fina, fina Esset. Notera ring på finger.

Bridgelaget. Fina, fina laget. Notera att detta också tillhör mig. Om än svårfångat på foto för en amatör!

Dagens doja...

... och en ny väska med dalahästar på. 

Vad man skulle kunna skriva om

Lilla byn. Begravning. Gravar. Tony Irving. Sol. Regn. Släkt. Hotellfrukostar. Träningsvärk? Tårta. Mammor. Födelsedagar. 2 gånger 35 mil. I bil.

Träningsvärk!

Men jag väljer att berätta för världen, alltså er läsare, om vikten av att vara pedagogisk.

Junior har fått två (2) kepsar när han var i NYC.

En hade han på huvudet när han satte sig för att fika hos min mamma idag.

Jag sa att det finns folk som tycker illa om att man har kepa på sig vid matbordet och att jag, personligen, couldn´t care less, MEN (Tony Irving style) att de där andra skulle tycka att det var lika ouppfostrat som att ha kuken framme.

Och jag brukar inte säga det där K-ordet. ALDRIG. Så om ni blev förvånade över att jag skrev det, så var det ingenting mot vad jag blev över att jag sa det.

Kanske gick ändå budskapet fram?

Dagens googling

Kort till konfirmand.

Man kan skriva Lycka till i framtiden! Kommer osökt att tänka på Lycka till med nästa kille.

Eller en dikt.

Jag tänkte att man kunde travestera God Jul.

Gode Gud. Passande, eller hur?

Det blev nedröstat.

Så vi kör litet Eva Dahlgren. Från filmen G.

Livet är här, livet är nu 
och allt vi gör just nu blir minnen som aldrig suddas ut

Det kan ha varit någon annan...

... som försökte ställa ned en kaffekopp ovanpå ett glas med schvung på lunchen så att det stänkte över hela bordet, men alla klarade sig (nästan), och det blev en lång diskussion om precis hur klantig den där tjejen tanten som smackade i kaffekoppen är. EGENTLIGEN.

Men det kan också ha varit jag.

Jag har noterat att...

... på Facebook, där jag hänger ibland -notera kärvt understatment, som i de Isländska sagorna - kan man skänka liv till varandra i något som heter "Farm Heroes Saga" eller något sånt.

Måste man vara bonde för att få liv? Och vad kan man annars få?

Nu vill jag att alla andra ger mig träskor. Eller kraft, mod och styrka.

Annars är inte jag med.

Igår kom gardinerna äntligen fram till mitt ICA

Då "spelade" jag kort.

Om jag hade trott på tecken som vissa andra så hade jag kanske fått för mig något om att de inte är ämnade för mig.

Men jag litar på mitt säkra öga och tänker att de kommer bli smashing när jag hänger upp dem ikväll.

Och kanske sätter vi ihop den där byrån också, när vi ändå håller på.

Dagens doja

De var inte med och förlorade finalen så de är lyckliga. Jag spelade okej, men inte mer så jag är litet olycklig. Skönt att säsongen är över så man kan koncentrera sig på oväsentligheter. Som jobbet. Några korta veckor kvar till semester och nya arbetsuppgifter efter det. Har jag kontroll? Vet ej.

Det här är inte instagram...

... och jag är ingen fotograf. MEN. En tavelbonanza på jobbet. Inte varje dag. Vi jobbar med bilar. Märks det?

 

De vita vidderna väggarna är ett minne blott.

Idag vill jag bara lyssna på fin musik i Spotify och stänga ute världen

Idag får jag sitta i möten hela dagen.

Det du vill och det du får är inte ofta samma lika.

Man väntar på gardiner...

... och får knästrumpor i nylon. 15 par.

Inte same same.

Idag ska Esset och jag bygga sänglådor och byrå. Tvätta i tvättstugan och laga matkasse.

Vardags-edge. Uppladdning för morgondagens andra del av finalen. Som vi ligger under. Med ungefär 3-1 i hockeysiffror. Men som ni vet går det fort i hockey.

Kanske tar han en liten bild, Esset? På verkstan?

Jag kallar det för sovrum.

Det ringer en Anna Efraimsson till mig på jobbet

Konfunderad.

Visar sig att det är Junior som ringer och att Anna Efraimsson är jag.

Visst ja. Snart bröllopsdag. Han har överlevt (nästan) ett år.




Cards on the table, we’re both showing hearts
Risking it all, though it’s hard

När man sticker in nosen hemma...

... med matkasse och paket från Ellos (som man tror är nya gardinerna men visar sig vara tandborsthuvuden till eltandborsten) och Junioren gör precis allt tvärtemot överenskommelsen.

Då kan det hända att Spader lackar ur. Igen.

Fryser om tårna i dagens doja

Kombinationen blå linjen och strumplöst är förödande. Amputation?

Ni vet när man ska berätta bra grejer om sig själv i vissa sammanhang...

... till exempel på jobbet - om man kanske jobbar som lärare- för det råkar vara inne eller hippt, och ingår i någon tramsig samarbetsövning? Och alla säger att de inte kan komma på någonting? Då brukar jag minsann komma på en jävla massa saker. Som jag liksom glömmer bort i vardagen. Kanske.

Jag är i alla fall utomordentligt välutrustad med skills när det gäller bestämning. Like a boss!

Ingen bestämmer som jag. När det gäller snabba beslut är jag drottning. Beslutsunderlaget kan vara skakigt, men jag står fast!




Fort och fel är också en bra beskrivning av mig. Men man kan ju ombestämma sig?

Träning

Esset och jag tränar inför morgondagens finalspel.

Budträning? BBO? Plugga på systemkompendiet?

Nej, nej. Mycket bättre.

Vi bygger i IKEA-säng!

Kanske ses vi imorgon. Vi har hammare.

Bad mama

Här sitter jag och har redan suttit för länge. Då har Juniors fotbollsmatch ännu inte börjat! Kommer högst troligt aldrig att bli tillräckligt intresserad. Vill åka hem och möta upp Malm och Hemnes som väntas dyka upp i Husvagnen efter 18. Förväntar mig succé! Måste bli klart (hyfsat) redan ikväll på grund av match måndag och onsdag. Riktig match i bridge och inte massa tramsfotboll! 

Ge mig ett U, ge mig ett I, ge mig ett K - vad blir det? Grabbarna mumlar! Hoppas att de är bättre på sparkning än stavning.

Hör nu på (govänner)

Om någon av er känner mig som (en anings) virrig så är det korrekt. Barkarby utan plånkan? Så klart! Esset betalade ett par träskor cash. Sedan åkte vi hem och lagade brunch till oss för att ätas på balkongen. Min balkong med öppna dörrar! Nu är jag och dagens trädoja på väg till Söders höjder för bloggträff. Vi har valt en sommardag!

Det är ingen giraff, det är en zebra! Eller en förklädd dalahäst?

En aning sent lägger jag in, fortfarande pågår bloggträff!

Dagens doja

Har tröttmössan på. Och träskor.

Det är så att hostandet nästan har knäckt mig. Men jag är en tjej tant med sega grenar. Ge mig bara en helg. Ge mig massage. Ge mig en dag på IKEA. Ge mig en bloggträff. Ge mig en man.

Visst ja, jag har en man. Ett Ess.

Så lovar jag att känna mig bättre och piggare om en strax! Deal?

Dagens bralla

Och doja. Utan strumpor.

Träffar Esset på hemmaklubben efter jobbet

- Jaha, ska vi till IKEA imorgon kväll? Då äter vi väl där också? Ska vi till den där träskoaffären samtidigt? Han läser här, ni vet.

Men de stänger klockan fem. Så det kan bli så att vi tar allt på lördag. Innan bloggträffen.

Den här lördagen kommer att bli den bästa i mitt liv. Efter den där lördagen i juni förra året.

Träskor och bloggerskor. Bara bra saker.

Ser i mitt flöde på facebook att många har fått...

... jävligt oönskad reklam.

Själv tänker jag göra som Onekligen. Posten kommer att tjäna grova pengar. Kan det vara värt.

Som alltid när jag känner mig låg...

... vänder jag mig mot Mecka IKEA!

Imorgon kan Barkarby förvänta sig ett besök. Hemnes och Malm eller Nyvoll.

Otroligt irriterad

Försöker kompensera med leo-skor. Det går så där. Vinkar litet försiktigt. Hej, hej!

Det handlar om att hitta sig själv

Kanske hittar du dig själv genom prestationer? Genom kärleken? Eller genom att ge?

Har sagt det förr. Du hittar mig i badet.

Jag hittar mig i badet.

Bubbelbadet.

Dagens doja

På väg mot fiendeland.

I heard a rumour

IKEA + Skor = sant?

Men det var bara på investeringsnivå.

Annars, om det hade varit verklighet, a match made in heaven.

Förberedelser

Hämtar matkasse. Stannar upp för BBcream eftersom jag "ser ovanligt blek ut!"

Hoppas att inte göra ovanligt blek insats i kvällens cupmatch.

Ibland...

... när jag spelar bridge vill jag också göra som närståenden här nedan.

Börja spela skjuta-döda spel i stället alltså.

Ganska ofta faktiskt.

Ibland partnern, ibland motspelarna. Turligt nog för partnern, oftare motspelarna. Eller som jag brukar kalla dem, LEDE FI.

Det är nog läge för mig att få ordning på Levaxindosen, vad tror ni?

Så är man på bridgetävling en hel lång dag och kommer hem...

... för att kolla in röstningen i Eurovision.

Då har ens egen lilla närstående samlat in 2 226 kronor till Barncancerfonden. Genom att spela skjuta-döda spel och låta folk titta på!!

Seså! In och hjälp till nu!

En mig närstående...

... yngre person har haft nationellt prov i biologi.

"Man skulle berätta vad de olika delarna hette. Jag skrev äggstockar, slida och så visste jag inte. Det var livmoder men jag skrev klitoris".

Och nu skrattade jag faktiskt inte! Jag sa inte heller något om att han inte var den första killen som inte hade koll på var klitoris sitter. Jag sa: Två rätt var ju bra! 

Oscarsgalan nästa?

En fredag i maj...

... gottar jag mig åt att det faktiskt är fredag för någon maj är det INTE!

Nu får sommaren komma

Ett skepp kommer lastat...

... med träskor!

Det kom ett mail

FYI: Det kommer ALDRIG bli sommar. Och därmed inga fester.

Och har ni förresten tänkt på de där idioterna som ber om ursäkt för en kanske dum fråga och sedan lägger till fem (5!) frågetecken för att understryka att det högst troligt inte är något fel på frågan utan du är minsann jävligt dum - fast frågan är korkad som tusan - alltså kan vi inte bara utesluta dem helt?

Men om det är ILLA här...

... så kan jag meddela att Lilla byn har fått en decimeter snö, för det har jag sett på Facebook.

Facebook - en aldrig sinande källa till glädje.

Men det här är inte Rumba...

När vi nu ändå ska till Lilla byn.

Det är så jävla kallt i Sumpan nu att man faktiskt ...

... tror att man är nere i tunnelbanan.

HELA TIDEN!

Jag vill protestera. Jag fryser.

Om idag

Min familj behöver att jag gullar med dem.

Mina siffror vill också bli gullade med.

Gulligulligull.

Jag tänker bada också.

Har man ett bubbelbadkar så har man. Liksom.

Annars sitter jag här och väntar på träskor.

Less is more

Inget ordspråk för den här tjejen tanten. Jag är mer.

Mer.

Mer packning. Mer ljud. Mer känslor. Mer allt.

Utom mer ordning.

Ordningssinne är ändå en ganska svag egenskap. Eller?


More or less.

Om att åka tunnelbana

Den blå linjen är kall. Enligt svar på Facebook-fråga är Orup ytterst ansvarig. Jag träffar doktorn och måste minska min dos Levaxin. På grund av hög vikt hade jag hoppats på omvänt förhållande. 

Fråga: Om man har läkartid och alla möjligheter att sno åt sig en halvtimmes shopping på företagstid och i stället tar snabb lunch på språng, är man då

A) mogen och plikttrogen

B) löjligt anal

V) bägge ovanstående

Undrande i Sumpan

Om helgen

Långa versionen: Eftersom Essets mamma var så väldigt sjuk åkte jag tåg och han tog en omväg förbi Lilla byn. En liten gräsbrand sinkade mig och tåget litet men till slut möttes vi i Karlstad och hälsade på ute på Öa. Bra och fint.

Sova på hotell och spela kort? Ibland går det fint och ibland går det sådär. Lördagen var av sorten sådär. Essets mamma gick bort. Ändå. Vi var bland fina vänner. Tyvärr hosta. Träskorna var inga turskor.

Söndagen blev en slitig historia. Hostan eskalerade och trots att vi ledde tävlingen pratade vi med tävlingsledningen om att bryta. Vi fick sätta oss utanför lokalen med den sämsta heltäckningsmattan i världshistorien och kunde därefter vinna. Kanske berodde allt på skobytet?

Korta versionen:

Karlstad. Döden, döden. Guldpoäng. Esset och jag.

Snyggt?

Läser om folk som imponeras av elegant benföring! Varför säger de inget om min snygga bokföring?

Och redan innan jag hann lämna Husvagnen för att ta mig till jobbet ...

... hade jag klickat hem ytterligare två par träskor från Moheda hos Campadre.

Dagen börjar bra?

Karlstad

Årlig tävling. Esset och jag. Hotell. Bagage, och då menar jag inte väskorna som är packade med diverse blandade outfits. Jag kan absolut inte bestämma mig. Man vet ju heller inte vilket klädhumör man kommer att vara på, eller hur?

Esset tar redan nu på morgonen omvägen förbi Lilla byn. Det gör även min väska. Själv jobbar (!) jag idag. Tar tåget. Äldste sonen kommer hem och råddar Juniors fotbollsmatcher, städning för att få ihop pengar till cup samt lagfotografering.

Pay back time.

I kväll hälsar vi på Loppan och hennes gäng. Äkta bloglovin'!