Om det inte blir gjort inom de närmaste veckorna är det för sent.
10 000-metersklubben? Köra Lamborghini? Snorkla i Karibien?
Äh, jag nöjer mig med det jag har hunnit göra. Stormästare minsann. Med en hel del tillgodo.
Tid.
Dessutom fortsätter livet efter femtio. Hoppas jag.
Verkligen.
Vad gäller övriga faktorer i mitt liv är allt okej. Mer än okej. Faktiskt.
Det är träskor i mitt facebookflöde och kidsen är all right. Esset har inte lämnat mig för någon yngre förmåga.
Jag har rosa hår.
Eller rose gold som min frissa säger.
Jag säger rosa. Och jag älskar det. Det är tydligen en äkta femtioårskris.
Livet fortsätter absolut efter femtio! För att inte säga bara blir bättre och bättre ... jag tyckte det kändes "kaxigt" att fylla femtio - jag blev faktiskt modigare! Nu kanske någon tycker att det var ju trist att det skulle dröja så länge men. Var sak har sin tid! 50 till exempel!
SvaraRadera